The Dubliners
Fascinationen för den irländska folkmusiken är stor såväl på Irland som i övriga Europa, få så små länder har lyckats sprida sin berättarkultur i så stor omfattning i förhållande till sin egen storlek. Lustfyllda berättelser om sjömän, fiskare, bönder och dryckesbröder från den gröna ön blandas med tragiska berättelser om svält, förtryck, våld och motstånd som präglat Irlands historia. Berättelserna ackompanjeras ofta av gitarr, banjo och fiol och det var i denna tradition som det klassiska bandet The Dubliners bildades i Dublin formades när de startade 1962 som ett pub-band i just Dublin vars stad indirekt givit gruppen dess namn. Namnet kommer nämligen från James Joyce klassiska roman The Dubliners.
Även om bandets storhet började på Irland så spred den sig snart till resten av Europa och genom sina framgångar utomlands blev Dubliners ett av pionjärbanden i spridandet av den irländska sångskatten. Och kanske är det just därför som många än idag tycks anse att det är The Dubliners versioner av en lång rad irländska klassiker som är originalversionerna, även om många av sångerna hade många år på nacken redan när The Dubliners började spela dem.<
/p>
En av deras mest kända inspelningar gjordes tillsammans med ett annat välkänt band i genren, nämligen The Pogues. Deras gemensamma version av The Irish Roover kom åtta på den engelska singellistan och etta på den irländska och än idag är det nästan omöjligt att nämna irländsk folkmusik utan att någon i sällskap börjar nynna på just The Irish Roover.
Originalmedlemmarna som började med pubspelningarna under tidigt 1960-tal var Ronnie Drew, Luke Kelly, och Barney McKenna, även om bandets medlemmar varierat under åren och på ett sätt går det nästan att betrakta The Dubliners som en irländsk institution snarare än som ett band med en beständig uppsättning medlemmar. Deras porträtt återfinns på en lång rad irländska pubar och deras inspelningar spelas på pubar på såväl Irland som på irländska pubar i hela Europa.
Trots deras stora framgångar på såväl Irland som i Europa så lyckades de dock aldrig göra sig ett stort namn i USA även om de gjorde ett försök. De har dock ändå kommit att inspirera amerikanska keltiska punkband som Dropkick Murphys, och till gruppens stora förtjusning hann Ronnie Dew med att göra ett gästspel på deras låt Flannigans ball, strax innan han dog 2008.
